Jaha då har man plockat första snödrivan.

Extraljusen klarade sig men uttaget till motorvärman var det mindre bra med.

Jonny håller på att lära mig att sladda och jag tror det är sant som dom säger att kvinnor inte ska hålla på med sånt, iallafall inte jag.

Men nu vet jag hur det känns att tappa kontrollen över bilen och inte kunna styra eller göra någonting åt det, så samtidigt vart det en bra lärodom hur man inte ska göra.

Jonny skrattade och sa att det har hänt han tusen gånger men nog såg jag att det fanns bekymmer bakom dom glasögonen.

Men som sagt jag ger upp nu han får leka hur mycket han vill men jag har insett att kan man det inte så kan det vara farligt haha =)

Herregud jonnys käraste ägodel kunde ju ha skadats, och då menar jag inte mig haha =)

Ja ni detta med julklappar tycker jag börjar bli lite av en hysterisk tid.

Det känns som att någonstans på vägen har man glömt bort vad julen handlar om egentligen.

Inte är det om vem som fick störst, dyrast, bäst och vackrast julklapp eller tävlan om vem som köper störst, dyrast, bäst och vackrast julklapp.

Detta år har jag om min sambo satt en gräns på vad vi ska köpa julklappar för och vi tyckte båda två att 200 kr räckte gott och väl, det är ju tanken som räknas bakom julklappen inte priset på den.

För något år sedan slutade våra julklappssummor till varandra på över 1000 kr var och det är ju helt vansinne.

Det började med att han steg över budgeten något och då kände jag mig dum mot honom att jag fick en dyrare julklapp än vad jag gav honom, så jag gjorde samma, vilket resulterade i att jag steg över hans summa, ja ni själva hör ju hur sjukt det låter.

Det blev helt enkelt en tävlan mellan oss som slutade med att båda satt panka efter det och vem mådde bra då?

Och detta med att alla ska köpa till alla i hela släkten, bekanta, deras barn, barnbarn och ens partners släkt , m.m herregud ta en hatt och stoppa allas namn där i och gör som en lott dragning, så det namnet du får upp köper man en julklapp till sen utbyter man på julafton, då får alla en julklapp var och julklapparna behöver inte gå till överdrift.

Jag menar en jul hade vi så mycket julklappar att man bara såg halva granen och det är ju också vansinne.

Sen har jag även börjat fundera ang hur man själv är som julklapps utdelare, många gånger har man sagt ja herregud inte fick man någon julklapp av denna person, men vänta? gav jag något ? det är väll klart att om man själv inte ger något får man ju inget tillbaka, det handlar om att ge och ta.

Man kan ju inte förvänta sig att få av alla om man själv inte ger något tillbaka.

Och sen en sista sak, vanligaste kommentaren jag har hört under jul är att "jag känner mig dum om jag inte köper till den och den" men tänk efter skulle vi alla tänka så blir vi ju fattiga haha =) Man köper isåfall till sina nära och kära och om man sen inte köper till resten av dom tjugo personerna så tror jag dom har förståelse och har dom inte det så är det inte ditt problem.

Jag tror faktiskt många gånger så går man och oroar sig för mycket i onödan, herregud det är bara julafton.

Ja jag kan fortsätta i all oändlighet men nu ska jag istället prova på det där med att sova och se hur det går.